lördag 13 juni 2009

Referat från möte med D Portnoff och J Sandlund

NOT. D Portnoff och J Sandlund har haft möjlighet att kommentera referatet efter mötet sedan i torsdags morse, men ännu har ingen respons inkommit.

OBS. Långt inlägg.

SAMMANFATTNING Möte angående Husbåtar/sjövillor

2009-06-09 Närvarande: Daniel Portnoff (DP), Johan Sandlund(JS), Peter Gustafson (PG), Patrik Roos (PR), Gunilla Carlsson (GC)

PG frågade JS om hur processen sett ut.

JS – ursprunget i övergripande ÖP.

PG – vad föranledde införandet av Husbåtar/Sjövillor i ÖP?

DP svarade att företag hört av sig med intresse att etablera sjövillor

PG korrigerade ”husbåtar”

DP stod på sig ”sjövillor”.

DP fortsatte - 35 politiker fattat beslutet i fullmäktige, vilket alltså inte är ”några få”.

Uppdraget till samhällsbyggnadsnämnden är att fullfölja fullmäktiges beslut, pröva ytan, pröva företagen som är intresserade vilket är gjort genom en tävling, och sedan gå vidare med detaljplan.

Utifrån synpunkterna som kommer in tas beslutet vidare.

JS – i grunden finns ett politiskt ställningstagande att erbjuda en bred palett av boendemöjligheter i Trosa

DP – min minnebild är att flera aktörer hörde av sig. Beslutet att ta det till ÖP och sedan vidare till DP fattat i total politisk enighet. Däremot är inga slutgiltiga beslut fattade. DP menar att vi fortfarande är tidigt i processen,

PG – Att ÖP kom på plats gick väldigt fort, hur bestämde man platsen? När kom idéerna från företaget/företagen? Vilka var de?

DP ska ta fram underlaget och skicka till oss.

DP lovar även att undersöka när och vem som kom med idén först.

GC frågar DP och JS om deras uppfattning om projektets omfattning.

JS – svårt att ha en uppfattning om storleken. Volymen är ca 30 sjövillor. Vad den slutgiltliga omfattningen blir är svårt att räkna.

DP – Vi vet inte att det blir 30 st.

PG – det kan bli 54 st också.

DP – det ingår ju i processen, att besluta om det. Vi vet inte omfattningen beroende på beslut, vi vet inte heller att det blir av över huvudtaget.

PG frågar om detaljplan på privat respektive kommunal mark.

Om jag (PG) som privat aktör vill bygga en skyskrapa är det min risk.

Men det här ett projekt där någon kommit och vill göra något på kommunens mark.

DP - Lagstiftningen ser ut så att du kan starta en detaljplan på vems mark som helst. Ovanligt att det blir så utan markägarens godkännande dock. Ingen skillnad på privat och kommunal mark gällande detaljplan.

PG påpekar att det står husbåtar i ÖP inte sjövillor.

Stor skillnad på husbåtar och sjövillor, Sjövillor är permanenta fastigheter, det är inte husbåtarna.

Tystnad.

PG frågar vidare om arrendet samt omfattningen av uppdraget (igen)

Om vi utgår från att det blir 30 st och vi vet att arrendet på 25årskontraktet är satt till 12 000 per sjövilla per år, ger det 360 000 kr om året till kommunen. Genomsnittspris per villa landar på ca 4 miljoner (i underkant) per st, det ger 120 milj. Rangen går upp till 6 enligt exploatören. Om villorna i slutändan kostar 4-5 miljoner kronor ger det 120-150 miljoner kr. Lägg till infrastruktur kring projektet, ca 50 miljoner. Det innebär att projekt i helhet är på ca 200 miljoner kr. Ska man driva ett sådant stort projekt måste man ha eget kapital bakom sig. Vi har synat aktörerna som varit med i tävlingen. Den som presenterat sig som vinnare har berättat att de inte har något annat kapital bakom sig, deras engagemang i det nybildade aktiebolaget sker på fritidsbasis. Deras tidigare yrken ligger inom hyrbilar och IT. De andra aktörerna är ungefär av samma kvalitet. Det här är ett bolag som vem som helst här omkring skulle kunna konkurrera med.

Hur har kommunen utvärderat bolagen?

DP – Vi har inte utvärderat bolagen som bolag, utan som förslag.

Exploatörerna är de som måste visa att idé håller för genomförande.

PG - Ingen annan kan gå in och ta över projektet?

DP - jo

PG - Inte enligt Mats Gustafsson.

DP – nej inte samma projekt, men ett annat företag kan gå in och tar över om det befintliga inte klarar bedömningen som görs i samband med exploateringsavtalet, då vi även kräver en bankgaranti.

Var det samma företag som ingick i markanvisningstävlingen som var intressenter från början?

DP/JS – det vet vi inte, men det kan vi ta reda på.

DP – Sjömaskiner startade idén för många år sedan.

Märkligt att kommunen ger ett projekt till en exploatör som inte har ekonomi eller erfarenheter.

DP – de tar risken för hela prövningen. Kan bli så att vi säger att det inte är lämpligt, kan vara länsstyrelsen som motsätter sig, eller sakägare som motstätter sig.

Om det nu blir en detaljplan, eftersom det nu finns så mycket synpunkter så får vi se om det bli det. Först när vi tar det till detaljplansprocess är vi säkra.

Peter- ni känner till vilka som är finansiär bakom?

Vare sig DP eller JS har deltagit i den omfattningen att de känner till det.

Hur är urvalet gjort?

DP - Urvalet gjordes i urvalsgruppen. Hur intressenterna kommit in måste DP kolla med Mats Gustafsson. JS var inte med i processen, och känner inte till fakta i den, förrän juryn gjorde bedömningen.

JS – Vet ej om de entreprenörer som inkom med förslag är desamma som deltog i markanvisningstävlingen.

JS – Vet ej finansiella förhållanden

Konstaterande – eftersom bedömningen av bolagets ekonomiska stabilitet inte görs förrän i samband med exploateringsavtalet, är vinnaren i markanvisningstävlingen och deras uppdrag hypotetiskt till bedömningen är gjord.

DP och JS håller med om detta.

Frågor om samhällsbyggnadsnämdens ordförande Tomas Landskogs jäv

PG – hur ser jävet ut och när blev han jävig?

DP – Tomas Landskog blev jävig i samband med när man skulle utvärdera alternativen. Han kände han en person som är delaktig i ett av de förslag som kom in då valde han som ordf att han inte villa hantera det eftersom han inte tyckte att det kändes rätt. Viktig politiskt att själv bedöma när man är för nära.

Vem i vilket företag är Tomas Landskog jävig mot?

DP vet inte vilka som hör till vilket företag. Det kanske du vet? Frågar DP PG.

JS – jävet består i att han kände Kari Rahkonen,

PG – så han vet inte vem Sjömaskiner och Roberth Karlsson är?

DP – fler i nämnden som känner sjömaskiner, men behöver inte vara jäv.

PG – Men Tomas känner Rahkonen och anmälde jäv.

DP – man bedömar jävet som politiker själv. Att fundera på hur det känns att besluta i frågan.

Vem bjöd in de tre företagen till Markanvisningen? Mats Gustafsson eller Tomas Landskog eller vem var det?

DP kan inte svara på det, Undersöker och återkommer.

PG – du tycker inte att det är kontigt, att vinnaren är en av Tomas Landskogs kompisar?

DP – upp till den egna bedömningen. De gånger man behandlat frågan har han anmält jäv. Han har varit med i processen hela vägen fram till beslut

PG - Han har varit drivande?

DP – Han har haft fullmäktiges uppdrag

PR – Tomas har alltså varit jävig hela processen?

JS - Thomas var med i arbetet i juryn fram tills att vi skulle fatta beslutet.

PG – Det finns inga ekonomiska förehavanden mellan vinnaren och Tomas?

DP – Thomas har anmält jäv att han känner den. Sen om han har flera skäl för jävet, det är upp till honom. Menar du att Tomas som försäkringsmäklare har uppdrag för dem?

PG – det vet inte vi.

Varför tar man inte in någon med historisk trackrecord?

DP – den normala ledgången är: Ett företag som hör av sig med idéer. Ofta så får de direkt pröva, går direkt på detaljplaneläge. Men markanvisningstävlingen var ett bra sätt att scanna av vilka idéer som fanns. Det är inte första gången som ett byggföretag bygger på kommunal mark. Vi gör inte upphandlingar i dessa ärenden.

PR - Extrem suboptimal procedur att hantera skattepengar på, att inte säkra företagets genomförande förmåga innan vinnare utses.

PG - Vi som bor omkring kan ha finansiella resurser för att hantera projektet. Varför är vi inte inbjudna?

Inget tydligt svar, mer än att DP lovar undersöka hur urvalet gått till.

Inbördes förhållanden mellan de som är inbjudna är väldigt tajt?

DP – jag hör vad du säger, vi återkommer som sagt med hur urvalet sett ut.

DP responderar på Sjömaskiners påstående att man jobbat för kommunen i 30 år: ”kommunen har inte ens funnits i 30 år.”

PG – Vinnaren driver sitt företag från en av de andra aktörernas adress. Den tredje aktören beviljas tillfälligt bygglov för visningsvilla i hamnen som kompensation, dessutom är han tilltänkt att genomföra muddringsarbetena. Besluten fattades på samma möte. Landskog var jävig i ena frågan men inte den andra.

DP - Vi springer inte explatörens ärenden hela vägen ut. Vi utreder i samband med exploateringsavtalet.

Du som är ledare för moderaterna, vari ligger ditt intresse att driva frågan?

Det finns en stark opinion inom moderaterna att riva upp förslaget.

DP - Mitt uppdrag är fullmäktiges uppdrag. Vi kommer att lyssna på argumenten, mycket möjligt att vi landar att projektet inte blir av.

GC – det vi inte hunnit prata om är hur själva bedömningen i tävlingen skett och det undermåliga underlag som finns.(refererar till det A4 som Mats Gustafsson skickat ut med poängbedömning, och motiveringar på endast vinnarens bedömning.) Det finns tydliga regler för hur denna typ av process ska ske, ex på Konkurrensverkets hemsida.

Vi har inte heller hunnit prata om hur projektet står sig mot det miljöfokus som finns nu, inte minst i samband med Sveriges ordförandeskap i EU med allt vad det innebär av fokus på Östersjön etc.

Dessutom går projektet stick i stäv med ÖP som det är nu, där man anger att visionen för Trosa är att: bygga med anpassning till det sörmländska landskapet, uppfylla invånarnas krav på tradition och kvalitet, skapar rena och friska stadsfjärdar, ställa höga krav på utformning av kommunens entréer samt ökar tillgängligheten till å- och havsstränder.

DP - Alla frågor som du tar upp nu prövas i den här processen.

GC – Vi tror att det skulle vara intressant för en journalist att titta på det.

JS – det kan det säkert vara.

Ang kommunens risk etc

DP hävdar att kommunen inte tar någon risk i detta läget, alla kostnader hamnar hos explatören.

PG frågar vem som betalar Mats Gustafssons lön.

DP menar att exploatören kommer att få betala den delen av den kommunala administrationen som går åt till projektet. Att det är en rutin.

PR - Kommunen kan överhuvudtaget inte ha översikt på ekonomiska risken.

PR –Kommunen påstår sig ta noll ekonomisk risk på projektet men i själva verket är det omöjligt att avgöra i dagsläget. Eftersom entreprenörerna enligt egen utsago kommer att låta leverantörerna stå för den ekonomiska risken, samt entreprenörena i dagsläget ej vet vilka detta blir, så kan Trosa kommun omöjligt veta det heller.

Ang vår argumentation

DP - Ni behöver inte använda den typen av argumentation – om oegentligheter.

Om nämnden kommer fram till att man inte vill pröva ytan kommer man gå till KF och säga att man inte vill.

DP justerar sig - Ni väljer själva hur ni vill anföra era argument.

Påminner om att inget är beslutat.

Mats Gustafsson sa på informationsmötet att projektet inte är ett tillväxt eller skatteunderlagsprojekt. Att det inte är fokus.

Tystnad.

Markanvisningstävlingens vinnare, är de befriade från konkurrens gällande detta projektet?

DP - i detta skedet ja.

Så här är det hela tiden, vi ger ett företag möjlighet att pröva.

Frågar om ingen annan är jävig i frågan.

DP - Ingen annan som bedömt sig själv jävig. Vi vet att enskilda ledamöter känner några av de deltagande, men det innebär inte automatiskt jäv.

Om ni vet något så får ni gärna berätta.

Har ni någon annan information?

PR – Avgör verkligen personen själv om den är jävig eller ej? Finns det ingen annan bedömningsmekanism för det?

DP – Vi följer kommunallagen.

PR – Normal compliance procedur i publika företag eller officiella organ är annars att bestämmelser finns som säkerställer att organisationen ej blir exponerad för ”representational risk”, eller på annat sätt blir utsatt för spekulation om huruvida denna organisation bedriver en professionell verksamhet eller ej. Detta saknas följaktligen?

DP – Det är så här kommunen arbetar.

PR - Vad blir konsekvensen om man blir jävig och man inte anmäler det?

DP - Överklagan, rättsliga processer.

PR - Processen är bakvänd.

PR - Man fattar beslut, ger gratisoption och fattar beslut om lämplighet i efterhand.

Lämnar utrymme för godtycklighet.

Nytt förslag om västra stadsfjärden. Nya ÖP ut på utställning/samråd?

DP – det sker nu.

GC – vårt förslag är att man bevarar gränytorna genom att anlägga park ex.

PG - Vem ska vi prata med för att föra fram den idén.

DP - Lämpligt att göra det när översiktsplanen kommer ut.

DP – Påminner om att denna process kommer att prövas. Lika gärna hamna i att det inte är bra.

DP framhåller att detta är en vanlig demokratisk process och att alla kommer att få yttra sig.

PR påpelar att beslutsprocessen är en svart låda. Ingen insyn i på vilket sätt beslutsfattarna tagit hänsyn till yttranden.

PR – Det vore önskvärt om genomlysningen ökades vid ÖP beslut. Då husbåtsområdet införlivades i ÖP så var genomlysningen noll. Ingen av kommunens tjänstemän eller politiker har hittilss kunnat redogöra för de kriterierna var på vilka valet om Västra Stadsfjärden fattades. Jag vet fortfarande inte. Vet ni?

DP – Nej

PR – Omöjligt att avgöra för utomstående om det ens var ett demokratiskt beslut.

Kring ÖP 2006 lämnade PG in yttrande, och fick inte svar.

DP – konstigt, alla ska få svar. DP lovade att kolla upp det.

GC påpekar att alla i samhällsbyggnadsnämnden inte kände till tävlingen förrän vinnaren presenterades och tävlingen var avgjord.

JS och DP tycker att det är konstigt.

PR- Vi kommer att fortsätta driva vårt arbete till dess att projektet är stoppat.

DP återkommer med svar på våra frågor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar